Minskad skärmtid? Jo, pyttsan!

Solen skiner och det blir nog ganska varmt idag. Första riktiga vårdagen. Krokusarna tittar upp och det dröjer nog inte förrän även påskliljorna och tulpanerna gör likadant. Det är en härlig tid vi har framför oss. 

Om det inte vore för det som händer i världen…

Denna månads action är minskad skärmtid. På ETT sätt har det blivit mindre skärmtid då jag nästan slutat att vara på sociala medier samt inte skriver blogginlägg. Men på ett annat sätt har det blivit mer skärmtid då jag håller mig uppdaterad om världsläget och om situationen i Ukraina. Det TAR på mig. Enormt. Men efter de här veckorna av Rysslands invasion inser jag att jag inte kan göra på något annat sätt. Jag behöver vara uppdaterad och jag tycker mig ha en skyldighet att vara det.

Jag mår fortsatt dåligt. Är mycket passiv, surfar tyvärr mycket och känner stor meningslöshet. Kämpar för att överhuvudtaget gå upp på morgnarna – vad är meningen med det, liksom? Men, jag gör det: jag kliver upp ur sängen, gör mig iordning och pressar mig till att arbeta eller något annat som verkar anses vara ”vettigt”. Just nu vet jag inte vad som är ”vettigt”… Då är det tur att jag får uppdrag, att det finns andra som vill att jag gör något, som ser ett värde i det jag gör. Själv gör jag inte det. I skenet av det som händer i världen är det jag gör helt irrelevant. Tycker jag. Så jag är ytterst tacksam för att det finns de som verkar tycka att något av det jag gör är relevant. 

Ni vet vilka ni är. TACK 🙏😻

©Cath-signatur 1

Relaterade inlägg

2 svar på ”Minskad skärmtid? Jo, pyttsan!”

  1. Känner så väl igen det du skriver! Nu har jag börjat försöka att begränsa nyhetsflödet på samma sätt som jag blev tvungen till när pandemin startade. Jag kan inte påverka det som händer i världen, kriget fortsätter och flyktingarna blir inte färre eller gladare av att jag inte mår bra.

    Terrorister och härskare vill få omvärlden att må dåligt och att bli osäkra, det ingår i deras maktspel. Vi får inte ge dem rätten att trycka ner oss!

    Tage Danielsson lär ha sagt: ”Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande. Det kan vara tungt men man måste försöka. Om man ger upp och drunknar i sorgen ökar man världens elände.”

    Kan vi med vårt arbete hjälpa och glädja några så är det värt mycket mera!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.